Tisdag

Status: IQ-befriad

Jag tänkte nämligen börja med att berätta om en incident i Lübeck som förklarar dagens status.
Vi vaknade på hotellet Radisson Sas Senator (lyxigt va? ;) Sedan ned till frukostbuffén! Så himla gott det skulle bli, vilken start på dagen!
Jag och Zanna gick ett varv genom frukostbuffén och kollade läget. Vi kom fram till att ytterfilen var vanlig frukost och innerfilen var efterrätt. MmMmMmMm...

- Vad är det där? Frågade Zanna och pekade på två fat med vad som såg ut att vara glasskulor av olika sorter.
- Glass kanske? Det ser så ut i alla fall. Svarade jag lite skeptiskt.
Det var ju massor av inlagd frukt och gott i jämte, så det måste ju vart glass (:

- Vad gott! Men vi tar det nästa runda då, sa jag så gick vi och satte oss.

Andra omgången, tog varsin skål, rundade hela buffén, öste på med inlagd frukt och fyllde upp med denna glass.
Jag var fortfarande lite skeptisk, borde inte glassen ha smält om den låg så? Det kanske var hårt vispad grädde då? Menmen, vi gick och satte oss i vilket fall.
Kom upp till bordet där mormor satt.

- Vad är det där? Frågade hon och pekade på våran glass.
- Glass! Tror jag... sa vi i kör.
- Jag tror det där är mjukost. Sa mormor medan hon försökte hålla tillbaka skrattet.
- Va? Sa vi än en gång i kör.

Jag luktade på det...

TRO FAN INTE DET VAR OST!?! 
Mormor kunde knappt sitta kvar på stolen så som hon skrattade.

Så där satt jag och Zanna, stirrade ned i våra skålar med frukt och... ost? Som tur var hade jag inte lagt denna ost över hela min efterrätt, utan jag kunde rädda några persikor och äta dom.

Jag och Zanna blev hur paffa som helst och mormor skrattade hela vägen till rummet.
Men vad fan, den bjuder jag på! :D

Glass  Achtung! Achtung! Kolla riktigt noga innan ni äter glass och frukt nästa gång, av egna erfarenheter kan det gå riktigt illa (:


Dagens visdomsord: Sök efter det positiva som finns i det till synes negativa!


//M

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0